Hej!

Wow, alltså helt otroligt. Såg igår på en film som var sjukt berörande. Alltså, jag... Wow. 

Jag brukar oftast inte gilla dramafilmer, men alltså den här var helt otrolig. 

(Vart tusan har du, kära film, varit hela mitt liv?)

Okej, de lät lite väl... Därför strök jag över det... Men alltså, wow. Jag grät av den, trots att det inte kanske är den mest sorgliga film jag sätt, eller trots att huvudpersonen inte tagit dem bästa besluten. 

Se den, se den, se den! Annars missar du någonting bra!   

Alltså, den berör en på ett annorlunda sätt. 

Handling:

Filmen handlar om en kille, så kallad Trevor. Han har blivit väldigt utsatt för mobbning, en lång tid, och det har gått så långt att han hotar att spränga skolans fotbollslag i luften. Men en sak han har passion för är teater. Och hans räddning blir dramaläraren Mr. Duncan. Han erbjuder Trevor den manliga huvudrollen i en skolpjäl, den så kallade "Bang, Bang... You're dead". Först ser han detta som att, om han accepterar rollen, så kommer han bli ännu mer mobbad. Men om de kanske lyckas med pjäsen, så kanske Trevor får göra sin röst hörd, om inte, ja då kommer det inte hända - och det kan bli utlösaren till en mänsklig bomb. 

Om jag skulle vara en sådan poängssättare på filmer, så skulle jag gett denna film, från 1 till 10:

9,9. Alltså den enda 0,1 procenten som inte fanns där, var för att han faktiskt nästan skulle göra någonting jag är väldigt emot, som har med våld att göra.

Se filmen så förstår ni... 

//Anonym

  Här är själva huvudrollen då. Han är sjukt bra! Spelar sjukt bra också. Ben Foster. Sh*t... Han är för tusan 34 år nu!

SE DEN!